idasvensson84

Jo, jag är född i råttans år, men just nu liknar jag mest en kräfta. (I övrigt tycker Micke och Benny att jag liknar en tvättbjörn...?) Jag har har blivit bränd av solen idag, ser ni! Lägg märke till att det inte var mitt fel som inte smörjde in mig, utan helt och hållet solens. Men sånt är mitt pigment. Jag blir först lika röd som ett signal-ljus, för att sedan mer gå åt det brunare hållet, även om det fortfarande lutar åt rött även då. Just nu hettar det gött om armarna kan jag säga, därför tänker jag inte göra samma sak imorgon. Imorgon ska vi sola ett gäng utanför Rosenbäcken (kom och skåda mig och Fraj i bikini) och då tänkte jag köpa smörj på Ica innan... Med typ spf 15 eller mer. Kanske en sån där grön barn-spray? Dom en lite roliga.

För övrigt grälar mina grannar för fullt just nu. Åååh, jag är så nära att ringa på och be dom båda två att antingen sluta eller slå ihjäl varandra på en gång, så jag slipper höra skiten. Det blir ju inte bättre av att jag hör varenda ord dom säger (skriker) heller, pga dessa gipstunna väggar.

Nu har jag äntligen börjat röja upp i lägenheten också. Insåg i söndags att jag hade skapat små stigar mellan högarna av tvätt som låg överallt där jag kunde gå utan att trampa på nåt. Därför tog jag mig i kragen igår och tvättade 5 maskiner. Jag saknar min tvättmaskin! Nu ska bara skiten vikas och hängas in också. Sen ska jag damsuga och diska. Jag måste ju göra fint nu när jag får främmande i helgen och till veckan!
För i helgen kommer Pippi på besök/övernattning igen, sen kommer äntligen min Maria hit från Borås!! I 4 år har vi snackat om att hon ska hälsa på mig, men har inte haft råd tills nu. Det ska bli hur roligt som helst! Jag längtar!


Nu blir det käk, sen tv, sen sova...
Vi ses!

(P.S. 1. senare fundering: Varför avslutar jag varenda jävla inlägg med att säga att jag ska äta? Det låter ju som att jag inte gör annat än äter!)
(P.S. 2. Upptäckte en annan sak när jag läste igenom min tenta i språkgemenskapen.... Jag hade stavat "djup" med lj.... piiiinsamt när man läser svenska B på universitet)

En sak som jag glömde när jag skrev mitt inlägg om att jag känner mig ensam, var att tacka alla er som faktiskt tänker på mig. Ni som frågar om jag vill vara med. Tack!
Jag uppskattar er väldigt mycket.
Hade jag haft en större lägenhet (som nån gång ibland kanske hade varit städad) så skulle jag bjuda hem folk till mig oftare också. Det kanske blir mer i framtiden. Jag älskar att ha gäster att passa upp och bjuda på mat eller fika!
Jag hör av mig nästa gång jag har städat ;D

Det var allt!

Jag har inte orkat eller hunnit skriva nåt på bloggen på hela veckan. Vi har varit på teatern mest hela tiden och fixat och donat inför spexföreställningarna sen i måndags morse. I fredags var det premiär-dags! Hur kul som helst!! Jag tappade bort mig lite och blandade hejvilt ihop texten på mina partier av intro-medleyt och slutlåten, men det kändes bra ändå. Det var nästan ingen som märkte nåt.
Igår hade vi sista föreställningen och den gick bara ännu bättre! Satte allt som jag skulle! Rösten sprack en smula på slutlåten, men va fan... Ska man sjunga en Tina Turner-låt, så nog fan måste man ta i från tårna!

Är jättestolt över alla som varit med i spexet, även mig själv. Jag är glad att jag valde att tacka ja till solot. Det lär ju liksom inte hända så många gånger till, och mina vänner i publiken, på båda föreställningarna, var imponerade över min insats. "Jävlar, vilken pipa du har!" var en av kommentarerna. Hur glad som helst! Väldigt kul att äntligen få visa vad jag går för på riktigt , liksom. Och tack för alla fina ord jag fick i foaljén efteråt!

Sen var det ju den obligatoriska spexfesten igår. Det var trevligt, men lite dåligt drag på festen. Tråkigt att så många gick hem så tidigt. Själv stannade jag hela natten med ett gäng glada vänner som befann sig i olika stadier av berusning. Kan verkligen rekommendera att man går in på Frajs blogg efter att ni läst detta för att spana in alla underbara citat som vi lyckades fånga under kvällen! Hur kul som helst!
Att jag stannade hela natten innebar också att jag inte har sovit mer än drygt en kvart sen kl. 10 igår morse. Är inne på min 35:e vakna timma nu. Och nykter har jag inte varit en sekund sen runt 01 inatt.
Har faktiskt haft en helt ljuvlig dag i solen på O-husets tak och på Villan med mest Pia, Tor, Fraj! Vi ville inte gå hem, så vi fortsatte umgås tills precis för en stund sen. Hur kul som helst!

Lite tråkigt att det är över nu, men nu ska jag koncentrera mig på sluttampen i skolan istället. Ska bli skönt att förflytta fokus till nåt annat en liten stund. Men jag kommer definitivt sakna alla härliga fredagar vi har haft i bildsalen, förrådet och musiksalen.

Nu måste jag mest sova.
Vi ses!

Jag måste få ur mig det här innan jag grubblar ihjäl mig.

Jag kanske verkar vara en ganska glad person, med nära till skratt och som uppskattar roliga påhitt. Och det är jag. Det har jag alltid varit, och kommer förmodligen alltid vara.
Men just nu känner jag mig så jävla ensam. Min bästa vän bor i Borås, så vi pratar bara i telefon. Pippi har flyttat till Sundsvall, så vi ses inte så ofta. Jag och Melina umgås inte längre, så som det blir när man glider ifrån varandra. Jag är inte med i nåt av "gängen", klumparna med folk som ibland byter medlemmar, men alltid hänger ihop.
Förmodligen är det mitt eget fel att jag inte har några fler nära vänner, men jag blir så förbannat ledsen över att ingen ringer till mig och frågar om vi ska hitta på nåt eller om jag vill följa med på nåt skoj. Ingen ringer mig när det är spontan-fest. Sånt får jag ta reda på själv eller höra på av-vägar. Jag vet, det är ingen annans ansvar än mitt eget, jag kan inte kräva att nån tänker på mig hela tiden. Men ibland vore det roligt om nån faktiskt tyckte att jag borde vara med, att nån saknar mig.
Jag är och har alltid varit en person som gärna inte missar någonting. Jag vill vara med överallt, vilket inte är möjligt. Det finns ingen som vill ha med mig överallt. Det förstår jag också.
Det jag inte förstår, och som är det jag grubblar över mest, är varför ingen ringer mig. Är jag tråkig? Dum eller korkad? Beter jag mig illa? Är jag irriterande? Eller är jag helt enkelt bara förbisedd? Folk ser kanske över huvudet på mig, reflekterar inte över att jag är med och glömmer mig sen. (Jag vet, man kan inte tvinga på vänskap, man måste klicka och ha kul ihop.)

Hur som helst så ville jag bara berätta hur jag känner just nu. Det här är inte menat att starta nåt jävla pitty-party, alltså att folk ska tycka synd om mig eller börja höra av sig p.g.a. dåligt samvete. Tycka synd om mig gör jag så bra själv...
Det vore bara kul om jag också fick det där samtalet eller sms:et ibland.

Irritated Bowel Syndrome. Det tror jag att jag har just nu. Slog lite i Läkarboken igår för att kolla varför jag får ont i magen när jag äter. Det enda som möjligen kunde passa in var just IBS. Det är inget farligt, utan egentligen ganska vanligt när man är stressad (t.ex. vid skilsmässa och tentamen, som det stod i boken... Braaa liknelse...NOT!) och det innebär att man har lite kramper och krångel i magen. Än har jag inte diarré i alla fall, tack gode gud!
Men just nu har jag ganska mycket att tänka på, så det kan nog stämma.

Ååh! Och jag längtar tills på fredag! Då kommer äntligen premiären av spexet -08, och jag är så spänd! Började bli nervös för en vecka sen, liksom. Men det kanske är bra? Då är jag kanske inte lika nervös när det väl gäller...
Skulle egentligen behöva sänka några starka för att få nerverna på plats direkt innan, men det kan man ju liksom inte göra. Synd. Alkohol är bra på det sättet.

Jag har ju nästan ingen scen-vana alls, så när jag väl står där kommer jag börja darra som ett asplöv på speed. Jag vet det därför att det har hänt förut. Fast det var ju iofs 9 år sedan, så det kanske har blivit lite bättre, men jag tror inte det. Jag ska ju sjunga en massa också, och det kommer höras på min röst att jag darrar. Fy, vad hemskt!
Men det är bara att tänka sig publiken utan kläder, eller att jag faktiskt inte är ensam. Mina vänner är där och backar upp om det skulle skita sig totalt. Det hjälper faktiskt att tänka så, för mig iaf.

Snart börjar iaf teater-veckan! DET ska bli roligt, även om det blir mycket jobb. Det är alltid så mysigt på teatern, och man kommer så nära varandra när man umgås hela dagarna. Brukar vara väldigt kul. Bättre än att sitta hemma ensam, det kan jag lova!


Nu blir det mat!
Vi ses!

*pust* Nu har jag skrivit två tentor på tre dagar. Den första, grammatik, gick inget vidare alls. Den andra, nordiska språkgemenskapen, var imorse och jag tror att denna gick bra, faktiskt! Jag och min kursare Johanna satt på biblan hela dagen igår med näsan i böckerna, och sen var det bara att försöka nöta in så mycket som möjligt. Det är ett ganska stort ämnesområde och vi visste inte direkt vad som skulle komma på tentan. Men vi fyllde i en gammal tenta och utgick från den. Jag tror det gick vägen. Men det får vi reda på först (in)om 15 dagar...

Ändå kan jag inte pusta ut riktigt än. Nu ska B-uppsatsen bli klar innan den 20 maj, och större delen av nästa vecka kommer jag vara på teatern med alla andra spexare. Tänkte börja skriva och försöka få klart så mycket som möjligt nu i helgen, så att jag slipper stressa under teater-veckan. Det känns lite skönt att jag har ytterligare typ en dag veckan efter att avsluta skriveriet på.

Har även bestämt mig för att ha en så kallad detox-vecka (vet inte om det stavas så, men jag tror ni fattar). Det blir ingen onödig skräpmat eller för mycket pasta. Inte heller något rött kött. Det har blivit alldeles för mycket hamburgare och kycklingrullar de senaste veckorna. Och det lär väl inte bli lättare att motstå nu när teatern ligger mitt i "pizza-stråket" här i stan. Men! Det blir bara grönsallad, kyckling/lax, olivolja, hårt bröd och lite tortellini i minst 5 dagar.
Det ska bli väldigt gott, och bra för magen.


Nu blir det till att laga första måltiden!
Vi ses!